När “planen” inte stämmer med verkligheten, eller ens med kartan längre…
Då dyker frågorna upp;
- När ska man vika ner sig?
- Vad är egentligen viktigt?
- Vad gör jag istället?
Och för er som trodde att detta handlade om kost, glöm det…
Ibland faller ambitionen att undvika livsmedel med “tomma kolhydrater” långt ner i bakgrunden…
Kanske är det dags att även mentalt vika ner sig, skruva ner och “humma med i kören”, att bli en mental dvärg.
Var det någon som sa “skaffa sig ett liv”?
Tålamod, det är klart att du tänkt rätt, men det tar tid!
OK! Då är allt som vanligt igen…
Det är bara att bryta ihop o sedan komma igen