Jag har för mig att Fineli angav kh i kålrot till något under 5g/100?
Att sådana tabeller är värda väldigt lite kan ju vem som helst förstå som tänkt på skillnaden i sötma mellan t.ex. två olika tomater, jordgubbar eller hallon.
Är skillnaden mellan två exemplar så stor att man tydligt upplever skillnaden med smaken skiljer det nog mer än några decimaler.
Tyvärr är det ju sådana tabeller dietisterna går efter när de skall sätta samman en bra kost till ett äldreboende. Tabellerna har nog inte gjorts genom att testa de billigaste av varje ingrediens, vilket man kan vara säker på gäller när äldreboendet köper dem.
Jag skulle vilja se en analys av innehåll av några utvalda näringsämnen i t.ex. den billigaste tomaten i lågprisvaruhuset på vintern, en ekologiskt odlad hemma i trädgården och en som tagits från ett dagis, äldreboende eller sjukhus på vintern.
Helst även några andra livsmedel testade på motsvarande sätt för att illustrera hur mycket näringsinnehållet varierar och från vilken del av spannet man brukar servera till de som behöver näringen som bäst.
En sådan studie tror jag skulle kunna skapa stora rubriker.
Nja, för ett tag sedan fick jag låna en bok med deras tabeller från början av 80-talet som jag jämförde med deras nuvarande tabeller, enligt dem har innehållet av t.ex. järn i tomater ökat sedan de borjade odla tomaterna i glasull med droppbevattning med näringslösning som mig veterligen saknar järn?
Någon har alltså lyckats åstadkomma det alkemisterna förgäves strävade efter, att tillverka ett grundämne från ingenting.
Jag såg många sådana anomalier vilket innebär att jag numera har föga förtroende för deras tabeller.
Järn var bara ett exempel, många näringsämnen hade ökat enligt tabellerna. Detta medan odlingsmetoderna under den tiden ändrats så att det är betydligt mer sannolikt att de flesta minskat.
Och jag tror inte att alla tomatodlingar har särskilt järnrikt vatten, dessutom är vattenmängden de får i t.ex. de Sydspanska odlingarna minimal på grund av droppbevattningen vilket torde innebära att även de vattenlösliga näringsämnena tomaterna har tillgång till är betydligt mindre än ifall de odlas i jord med naturgödsel, vilket ju fortfarande i början på 80-talet var det vanliga.
Även mängden c-vitamin var högre, trots att de bevisligen minskar när man plockar dem gröna och låter dem eftermogna i mörker i kylrum som man oftast gör i dag. Just c-vitamin är ju ett ämne vars mängd korrelerar till smaken, och dagens billiga tomater saknar ju i princip smak jämfört med dem du plockar solmogna direkt från plantan i trädgården.
Jag tror inte tidningarna vågar ta i det, allt för många stora annonsörer kan bli sura.
Det stora problemet är ju egentligen att vi konsumenter konsekvent väljer billigaste alternativet i butiken, det tvingar butikerna, och därmer leverantörerna, att ständigt sänka sig priser för att konkurera. Vi har för länge sedan passerat gränsen där det inte längre går att producera mat utan att fuska. Detta fusk avslöjas bara i undantagsfall.
Håller med om att maten är för (skenbart) billig, men herregud ett litet aslöjande om grönsakernas avsaknad av nyttigheter tror jag skulle smaka mumma för nästan vilken tidningsredaktion som helst. Finns väl inte mycket annonser för tomater…
Det kvarvarande halvan av “Piltson” tackar för saxningen av Mary Enig under “Artiklar” och vill bidra med en anekdot på temat:
Med ett par matskedar kokosfett/dag har jag nu undertryckt astma i ett par år. Det är bevisat på så sätt att andningsproblem ofelbart inträffar inom 2 dagar om doseringen inte följts på grund av att burken blivit tom och ingen ny köpts in. Det har hänt fem-sex gånger under dessa två år. Med kokosfett är jag symptomfri, utan kommer symptomen tillbaka inom 2 dygn.
Stephan Rössner skrev att kokosfett är det värsta fett man kan använda och Livsmedelsverkets professorer avslöjade förra året att de inte kände till Mary Enig.
Piltson, här konsumeras det också en del kokosfett, kanske något mindre doser och i rent förebyggande/uppyggande syfte. Använder det mest vid stekning (och därmed hamnar det i såsen eftersom jag inte lyder Rössners rekommendation att inte använda stekskyn) samt en tesked per portion i äggröran till frukost varje dag…
Bara nyfiken, var har du hämtat värdena?
Jag har för mig att Fineli angav kh i kålrot till något under 5g/100?
Att sådana tabeller är värda väldigt lite kan ju vem som helst förstå som tänkt på skillnaden i sötma mellan t.ex. två olika tomater, jordgubbar eller hallon.
Är skillnaden mellan två exemplar så stor att man tydligt upplever skillnaden med smaken skiljer det nog mer än några decimaler.
Tyvärr är det ju sådana tabeller dietisterna går efter när de skall sätta samman en bra kost till ett äldreboende. Tabellerna har nog inte gjorts genom att testa de billigaste av varje ingrediens, vilket man kan vara säker på gäller när äldreboendet köper dem.
Jag skulle vilja se en analys av innehåll av några utvalda näringsämnen i t.ex. den billigaste tomaten i lågprisvaruhuset på vintern, en ekologiskt odlad hemma i trädgården och en som tagits från ett dagis, äldreboende eller sjukhus på vintern.
Helst även några andra livsmedel testade på motsvarande sätt för att illustrera hur mycket näringsinnehållet varierar och från vilken del av spannet man brukar servera till de som behöver näringen som bäst.
En sådan studie tror jag skulle kunna skapa stora rubriker.
SLV, Kenneth, SLV!
Man får väl ändå anta att värdena i deras tabeller är medelvärden utifrån de “individuella” variationer som du tar upp…
Nja, för ett tag sedan fick jag låna en bok med deras tabeller från början av 80-talet som jag jämförde med deras nuvarande tabeller, enligt dem har innehållet av t.ex. järn i tomater ökat sedan de borjade odla tomaterna i glasull med droppbevattning med näringslösning som mig veterligen saknar järn?
Någon har alltså lyckats åstadkomma det alkemisterna förgäves strävade efter, att tillverka ett grundämne från ingenting.
Jag såg många sådana anomalier vilket innebär att jag numera har föga förtroende för deras tabeller.
Järn finns väl vanligtvis i vattnet, eller?
Järn var bara ett exempel, många näringsämnen hade ökat enligt tabellerna. Detta medan odlingsmetoderna under den tiden ändrats så att det är betydligt mer sannolikt att de flesta minskat.
Och jag tror inte att alla tomatodlingar har särskilt järnrikt vatten, dessutom är vattenmängden de får i t.ex. de Sydspanska odlingarna minimal på grund av droppbevattningen vilket torde innebära att även de vattenlösliga näringsämnena tomaterna har tillgång till är betydligt mindre än ifall de odlas i jord med naturgödsel, vilket ju fortfarande i början på 80-talet var det vanliga.
Även mängden c-vitamin var högre, trots att de bevisligen minskar när man plockar dem gröna och låter dem eftermogna i mörker i kylrum som man oftast gör i dag. Just c-vitamin är ju ett ämne vars mängd korrelerar till smaken, och dagens billiga tomater saknar ju i princip smak jämfört med dem du plockar solmogna direkt från plantan i trädgården.
Jag känner doften av en “konspirationsteori”…
Något för en pigg tidningsredaktion att forska i kanske.
Jag tror inte tidningarna vågar ta i det, allt för många stora annonsörer kan bli sura.
Det stora problemet är ju egentligen att vi konsumenter konsekvent väljer billigaste alternativet i butiken, det tvingar butikerna, och därmer leverantörerna, att ständigt sänka sig priser för att konkurera. Vi har för länge sedan passerat gränsen där det inte längre går att producera mat utan att fuska. Detta fusk avslöjas bara i undantagsfall.
Maten är alltså för billig!
Håller med om att maten är för (skenbart) billig, men herregud ett litet aslöjande om grönsakernas avsaknad av nyttigheter tror jag skulle smaka mumma för nästan vilken tidningsredaktion som helst. Finns väl inte mycket annonser för tomater…
Maten är för billig, ändå tjänar ICA och andra stora kedjor stora pengar, liksom Scan.
Går man förbi dem och handlar direkt av bonden behöver maten inte bli så mycket dyrare trots bättre kvalitet.
Ju färre led mellan producent och konsument desto mindre möjlighet att skylla fusk och slarv på någon annan.
För övrigt köper jag hellre Italiensk lufttorkad skinka än Svensk skinka, räkna bort vattnet så skiljer det inte så mycket i pris längre.
Det kvarvarande halvan av “Piltson” tackar för saxningen av Mary Enig under “Artiklar” och vill bidra med en anekdot på temat:
Med ett par matskedar kokosfett/dag har jag nu undertryckt astma i ett par år. Det är bevisat på så sätt att andningsproblem ofelbart inträffar inom 2 dagar om doseringen inte följts på grund av att burken blivit tom och ingen ny köpts in. Det har hänt fem-sex gånger under dessa två år. Med kokosfett är jag symptomfri, utan kommer symptomen tillbaka inom 2 dygn.
Stephan Rössner skrev att kokosfett är det värsta fett man kan använda och Livsmedelsverkets professorer avslöjade förra året att de inte kände till Mary Enig.
Piltson, här konsumeras det också en del kokosfett, kanske något mindre doser och i rent förebyggande/uppyggande syfte. Använder det mest vid stekning (och därmed hamnar det i såsen eftersom jag inte lyder Rössners rekommendation att inte använda stekskyn) samt en tesked per portion i äggröran till frukost varje dag…
Moroten är bra för den är god att äta rå. Kroppen får inte i sig många kolhydrater från rå morot.