Vi var några stycken som följde den blå linjen runt stan, en del hade bråttom… jag bestämde mig efter ett tag att låta pulsklockan styra mitt tempo, 160 fastnade jag för. Därför blev väl inte tiden riktigt vad jag hade hoppats på, men jag hade en förhållandevis bekväm resa…och jag tog ju mig ju runt varvet!!!
Känner mig nog lite smånöjd trots allt… Inte fysiskt utpumpad, inte en blåsa eller skavsår, ingen kramp eller liknande, bara lite stel och öm i kroppen rent allmänt, men på det hela taget förhållandevis oberörd faktiskt.
Det var varmt, alla talade om hur jävligt det var på grund av värmen, jag har ju inget att jämföra med så… det fanns ju gott om vatten att svalka sig med… 
Ser i GT/Expressen att det var stora problem på grund av värmen, hade folk så bråttom att de avstod från att dricka vid vätskekontrollerna? Det fanns ju hur mycket som helst att dricka…
Det är mycket värre än vanligt. Många kollapsar på grund av vätskebrist och utmattning. Problem med kramp också vanligt
http://gt.expressen.se/nyheter/goteborgsvarvet/1.1996705/goteborgsvarvet-sa-var-loppet
Det var riktigt äckligt de sista sex kilometrarna in till mål. Hela vägen in låg det folk som kollapsat, och som organisationen inte alls hann med att ta hand om, säger Tobias Rosvall, reporter på Expressen.se
http://gt.expressen.se/nyheter/goteborgsvarvet/1.1997006/manga-kollapsade-i-varmen-under-loppet
Jag hade väl lite tunnelseende för jag märkte inte mycket av det… när jag läser det blir jag lite tacksam över att jag inte drogs med i något jag inte hade kapacitet till, hoppas det slutade lyckligt för alla drabbade…
Mycket musik utmed vägen, av högst skiftande kvalitet… men med gott humör och säkert välmenande, det var väl inte så många löpare som stannade och diggade, men tack ändå!
Tack alla som klappade och kom med uppmuntrande tillrop, ni fick väl inte alltid ett välförtjänt leende eller vinkning som tack, så tack i efterhand!
fetsmart junior fick kramp efter fem km och tänkte bryta… men stretade vidare och kom i mål på en tid tio minuter bättre än sin fader. Han var i efterhand rätt nöjd med att ha fullföljt trots krampen. Kudos!
Bra jobbat!
Hur långt var det?
Grattis båda två! Nu kan ni vara stolta.
@Amiechan, tack!
@LosKrikon, halv maraton, 21 km.
@chakula, ja liiiite malliga är vi nog
Strongt!
Nice! Nång gång ska jag gå nått sånt, knäna pallar inte springa dessvärre.
Perfekt, ett far och son äventyr. Kul!
[...] och det var risk för vattenplaning även för en långsamlöpare som jag. Häftigt. Bloggutmanaren fetsmart verkar ha njutit av [...]
@badgear, tyvärr så startade vi med 48 minuters mellanrum så gemnsam löpning var det ju inte tal om… men vi hade ju gemenskap runt uppladdning och eftersnack/debriefing
Bra jobbat! Jag beundrar alla som kan springa så långt! Och vad kul att det blev en sån positiv upplevelse för dig (med tanke på det som stått i tidningarna om hur eländigt det var).
Grattis till att du sprang med huvudet påskruvat och mår bra idag! Bra gjort!!
Hade iofs inga tankar på att du inte skulle fixa det, tänkte inte att du skulle ingå i den gruppen som bröt eller fick tas om hand. Men ändå. Nu har du något att jämföra med i nästa år. God fortsättning – på andra sidan målet.
@Sussi, det tar emot att kalla mitt förflyttningssätt runt stan “springa”. Gå, stappla och jogga beskriver bättre…
@Mollalena, du har fatta precis! Redan i går kväll började jag fundera ut strategier för att förbättra mig til nästa år…
“Utan tvivel är man inte riktigt klok…”
Well done Festmart! Blev lite orolig när jag läste AB idag. Så glad att höra att du höll dig “kall” hela vägen in i mål. Stort Grattis
@Maja, “Iskalla killen full av mänsklig värme” hette en låt med Hanson de Wolf United, om jag minns rätt…