Rössnerkommentaren, kapitel I
Skrivet: 2 oktober kl. 21:30
Grismaten nu bäst för folket
I boken “Hälsa till alla”, (Brombergs förlag 2001) meddelar Stephan Rössner tips under rubriken “Liten näringslära” på sid. 222-224:
“Använd så magra mejeriprodukter som möjligt… Fettreducerad … filmjölk, yoghurt eller andra syrade produkter har precis samma energiinnehåll som den mjölk den är gjord av.”
Men utan fettet kan man inte så lätt tillgodogöra man sig inte den kalk och de vitaminer som finns kvar i mjölken trots pastörisering.
Dessutom brukar mejerierna tillsätta torrmjölk för att det inte skall bli så blaskigt. Det innehåller härsket kolesterol, den enda typ av kolesterol som faktiskt är skadlig.
Rössner emellerid betalas av mejerinäringen, som tjänar bäst på att sälja fettreducerad mjölk – spill från smörtillverkningen som förr gavs till grisarna.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, kapitel II
Skrivet: 3 oktober kl. 10:25
Bästa smörgåsen saknar bröd
Ur “Hälsa till alla” sid. 242:
“Ta bort matfettet på smörgåsarna. Lägg pålägget direkt på brödet.”
Alternativt förslag:
“Ta bort brödet från smörgåsarna. Stryk smör direkt på skinkan.”
Personlig anpassning av Wolfgang Lutz´ program (Leben ohne Brot, nu i 15:e upplagan).
Speciellt lämpligt för skinkpålägg, eftersom vår tids fläskkött är fettreducerat genom onaturlig avel. Istället pumpar vissa charkuterier in vatten, ett effektivt sätt att diskret öka vikten när skinkan säljs per kilo.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel III
Skrivet: 4 oktober kl. 09:41
Tvist om missfoster i köket
Ur “Hälsa till alla”, sid. 243:
“Använd mikrovågsugnen till matlagning.”I en mikrovågsugn värms maten upp inifrån genom att mikrovågornas växelström får molekyler och celler att spinna runt miljontals varv i sekunden. De värms upp av friktionen. Samtidigt skapas en mängd ämnen som visat sig framkalla flera olika cancertyper, bl.a. leukemi. Cellerna i maten bryts ned på ett sätt som är ovant för matsmältningsorganen, så att vita blodkroppar slås ut och immunförsvaret försvagas. Vitaminer förloras eller görs otillgängliga.
Elektronikindustrin lyckades förtrycka dessa rön av en schweizisk forskare, som blev förbjuden att publicera. Domen upphävdes dock av Europadomstolen 25/8 1998. Stefan Rössners bok är utgiven 2001, och han var sålunda tillåten att meddela dessa upplysningar.
Mera kan läsas på adress:
www.health-science/microwave_hazards.html
Dessutom smakar det illa.
Alternativt förslag: Använd aldrig mikrovågsugn. Vid restaurangbesök, lämna lokalen om köket innehåller mikrovågsugn.
Kommentar från publiken:
Piltson är värre än kvällstidningarnas löpsedlar på att sprida desinformation och oro med befängda uppgifter. Vi är tre familjer med sammanlagt 18 individer från tonåren och uppåt. I 2 månader prövade vi att mikra all mat vi rimligen kunde. Vi tittade på antalet vita blodkroppar inklusive differentialräkning av vita blodkroppar samt immunglobuliner före och efter försöket utan att se någon som helst skillnad. Vi tittade också på ett antal andra parametrar utan att se någon påverkan.
Den här undersökningen är inte invändningsfri, vi var bara 18 stycken men när vi nu efter 1½ år tar om samma prover ser vi fortfarande inga avvikelser. Vi fortsätter att använda våra mikrovågsugnar som ett praktiskt hjälpmedel
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel IV
Skrivet: 5 oktober kl. 07:37
Hur många potatisar måntro?
Ur “Hälsa till alla”, sid. 138:
“Potatis är en basföda, som alla experter önskar att vi skall äta mer av.”
Här två “experter”:
Staffan Lindeberg, författare till “Maten och folksjukdomarna”: en medelstor potatis om dagen räcker.
Walter Willet, författare till “Eat drink and be healthy” och professor vid Harvard, har möblerat om den amerikanska “kostpyramiden”. Han vill ha potatis längst upp, d.v.s. bland de saker som vi skall vara ytterst försiktiga med.
Bakgrunden till dessa iakttagelser är att stärkelsehaltiga kolhydrater omvandlas till socker, som höjer blodsockret och ger benägenhet till fetma om de inte förbränns ordentligt med ordentlig motion.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, kapitel V
Skrivet: 6 oktober kl. 10:14
Fel dörr för nyckelhålet
Återkommande rekommendation av Stephan Rössner:
“Välj fettsnåla produkter i affären. Leta efter det gröna nyckelhålet som visar på lite fett…”
När svensk handel år 1989 införde nyckelhålsmärkning av ätbara industriprodukter rådde en uppfattning att övervikt vållas av fet mat. Det gällde att förbättra folkhälsan genom att hjälpa folk hitta “fettsnål” mat. Utvecklingen blev den motsatta - en kraftig ökning av fetma inom hela folket, och kraftigast i “högutbildade” skikt där man anses vara speciellt välinformerad och mån om kvaliteten i de varor man köper.
Systemet har alltså varit effektivt – i fel riktning. Allt fler inser nu att det baserades på en villfarelse. Framför allt diabetiker har lärt sig att se nyckelhålet som en ledtråd till mat som skall undvikas. Men denna praktiska nytta grumlades när reglerna senare luckrades upp, så att även nyttig mat nu kan vara nyckelmärkt, t.ex. färsk lax. Därmed försvagades dess praktiska användbarhet. Mer om detta på adress http://www.fetmaparadoxen.se.
När Rössners bok kom ut 2001 var bekymrade människor på god väg att inse systemets förödande effekt, men denna insikt har naturligt nog kommit långsamt bland befordrade ämbetsmän och akademiker som byggt sin yrkeskarriär på ett felaktigt synsätt. Även Stephan Rössner hör dock till dem som antytt beredskap till kursändring. Det välkomnas av många, men bland folket som helhet har det gått mera trögt, eftersom man sedan 1989 hunnit utbilda en hel generation dietister i ett synsätt som saknar förankring i vetenskaplig verklighet.
Alternativt förslag:
Leta efter det gröna nyckelhålet och undvik dessa produkter.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel VI
Skrivet: 9 oktober kl. 10:51
Träskland påträffat
Ur “Hälsa till alla”, sid. 27:
“…vi rör oss i ett träskland av kommersiella intressen, dålig vetenskap, korttidsstudier och avsaknad av vidare kontroll.”
En träffande iakttagelse av Stephan Rössner, professor i beteendeforskning.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel VII
Skrivet: 10 oktober kl. 18:53
Dolt hot i skumraskfett
Ur “Hälsa tillalla”, sid. 141:
“Idag har man fått klart för sig att det är fleromättade fetter som vi behöver istället för de mättade.”
Alternativ formulering:
“Idag har man fått klart för sig att det är mättade fetter som vi behöver istället för de fleromättade.”
Mättat fett finns i mejeriprodukter, kött och vissa tropiska växter. Sådant fett har människor ätit sedan tidernas begynnelse. Vi är därför anpassade till dem, och ingen har kunnat visa att de kan vara skadliga. De har t.ex. kopplats till hjärtkärlsjukdomar, men den del av Frankrike som har högst förbrukning av mättat fett har landets lägsta förekomst av sådana sjukdomar (se http://maurice.legoy.free.fr/lettre_sante/no_07.htm). De hör till standardkosten hos förindustriella jägarfolk i olika delar av världen, där sådana sjukdomar okända fast man levat på mättat fett i hundratals generationer.
Fleromättade fetter finns i industriellt framställda växtoljor. De är en nyhet i matgrytorna som kroppen har svårt att godta. De härsknar snabbare än mättat fett och fortsätter härskna innan de smälts, vilket ökar behovet av vitaminer. De “leverfläckar” som äldre personer drabbas av anses bero på att omättat fett inte bekämpats med tillräckligt mycket E-vitamin. Andra skadliga effekter har förtecknats av en amerikansk auktoritet:
“especially damaging to the reproductive organs and the lungs – sites for huge increases in cancer in the US …inhibit the ability to learn, especially under conditions of stress …toxic to the liver …compromise the integrity of the immune system …depress the mental and physical growth of infants …increase levels of uric acid in the blood …cause abnormal fatty acid profiles in the adipose tissues …have been linked to mental decline and chromosomal damage …accelerate aging …associated with increasing rates of cancer, heart disease and weight gain … tendency to form blood clots, and hence myocardial infarction … vegetable oils are more toxic when heated …polyunsaturates turn to varnish in the intestines …women who consumed mostly vegetable oils had far more wrinkles than those who used traditional animal fats – almost three quarters of the fat in artery clogs is unsaturated.”
(excerpterat från www.westonaprice.org/knowyourfats/oiling.html)
Kommentar från publiken:
Det var Rössner som gav legitimitet åt en avancerad svältkur för bantning: Nutrilett! Numera skäms han över sitt tidigare engagemang med detta luriumpulver och svamlar något om att det kan vara en god start på en bantningsdiet, men att sen… host … ehem…. För mig kommer han alltid att vara professor pulver som sålde sin akademiska heder och trovärdighet för att medverka till denna bluffprodukt. Alla kan göra sin egen falsiumprodukt om man nu tror på att svält är en bra bantningsmetod. Rör ihop sojaproteinisolat, socker och en krossad mulitvitamintablett. Väg sen upp så att du får ca 600 kcal som dagsdos och du är färdig. Nästan kemiskt fritt från livsfarligt fett. Genialt! Du kommer att klättra på väggarna, men så småningom kommer din kropp att ge upp och börja använda fettreserverna, och samtidigt bryta ner din muskelmassa. Du kommer att må riktigt dåligt (det är intensive-delen som man får på köpet) men det kan det vara värt.
Skrivet av Michael N den 10 oktober 2006 kl. 20:40
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel VIII
Skrivet: 11 oktober kl. 11:33
Fettfirmor skrev om förhistorien
Från sid. 19:
“Stenåldersfödan var inte heller särskilt rik på fett.”
Alternativ formulering:
“I stenåldersfödan var fett det viktigaste näringsämnet.”
Idag är experter överens om att vårt behov av näringsämnen formats av evolutionen, vad människor hade att äta under äldre stenåldern, alltså innan man började bruka jorden för sådär tiotusen år sedan. Sålunda har vi drabbats av en flod av böcker som ger råd om detta. Stenåldersföda har blivit ett politiskt korrekt slagord.
Men dessvärre är man komplett oense om vad denna kost egentligen innehöll.
Tanken att den innehöll lite fett är styrande för den konventionella vetenskapen, som lärs ut på amerikanska universitet (nyckelman prof. Barry Popkin) och till stor del finansieras av lågfettindustrin. Den motsägs av iakttagelser från arkeologiska utgrävningar, matvanor hos nutida jägarfolk, västerländsk näringshistoria och vår egen anatomi. Den motsägs vare sig man ser till tillgängligheten eller vittnesbörden rörande matvanor.
De första människorna var snyltare, de levde på rester som rovdjur lämnat efter sig. Tog hem ben som de knäckte för att få ut märgen. Lärde sig jaga och hade villebråd med fett kött, till stor del mättat: kamel, buffel, mammut, bäver, säl… Samlade växter i tropikerna: palmolja och kokosnöt. Samlade feta larver – även idag en delikatess hos djungelfolk i olika världsdelar.
“Vår tids jägare/samlare, liksom dem i forntiden har bättre kunskap om bra kost än flertalet nutida doktorer… De begrep att en fettsnål kost var den säkraste vägen mot svaghet, sjukdom och död.” (Mary Enig)
Se vidare:
www.westonaprice.org/traditional_diets/caveman_cuisine.html – 27k -
M. C. Cohen: History Diet and Hunter-Gatherers, i The Cambridge World History of Food, p. 63-69
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel IX
Skrivet: 12 oktober kl. 10:35
Tragedi för gris och människa
Ur “Hälsa till alla”, sid. 11:
“Skinkan blir bara magrare och magrare…”
Ja. Och ledsamt är det för både gris och människa.
För grisen för att den genom onaturlig avel har blivit ett nervöst vrak, skriver Ulrike Gonder, tysk fettjournalist. Den har tappat en tredjedel av sitt fett på ett halvsekel och är olycklig, men vet inte varför.
För grisens avnämare är det tråkigt, eftersom det berövat honom en av källorna till det mättade fett han behöver för att hjärta, lever, hjärna och lungor skall fungera bra. Framför allt om han också dricker fettreducerad mjölk och stryker “lättmargarin” på brödet.
Och så förstås om han lagar sin mat med växtfett på pumpflaska enligt professorns rekommendation på sid. 242.
Kommentar från publiken:
Viktväktarna var på rätt väg i början av 80-talet utan att veta om det. Socker var förbjudet potatis var också förbjudet de första veckorna sedan fick man ta lite men hellre lite fullkornsris.Jag gick med dom då och gick ner 3.5 kg på en vecka. Jag vet också att jag åt för mycket fett i form av Bregott men det talade jag aldrig om för dom. Senare i slutet av 90-talet hade jag sedan en lång tid tillbaka lagt om kosten så att det var minimalt med fett och samtidigt lagt på mig mina kilon igen! Jag gick tillbaka till VV och då skulle man äta hur mycket potat som helst! Fast bara en gång per dag och inte mer än 5 stora eller hur det var. Bröd var tillåtet ja egentligen var allt tillåtet bara man höll sig till de tilldelade poängen. Fett i form av Bregott hade skyhöga poäng så att man hellse skulle välja mjukost light på mackan som innehöll annat konstigt. Jag gick inte ner mer än 0,5 kg på 2 veckor och la av.
Svar:
Vi har inte lyckats lista ut varför all världens råd rörande både övervikt och diabetes går emot väl känd och spridd kunskap. DETTA var “beprövad erfarenhet” för ett kvartssekel sedan. Så varför har man definierat om begreppet och varför vägrar man nu erkänna vad man tidigare visste?
TILLÄGG 4/9 2007
Bättre grisar igen? Ur svinavelstidningen GRIS:
Danskarna satsar på mer marmorerat griskött?
Fettmarmorerat griskött smakar bättre. Det visare tt forskningsprojekt vid Slagteriernes Forskningsinstitut i Danmark. Det bör finnas ca 3 – 4 % intramuskulärt fett i stället för 1 %, visar rapporten. De danska slakterierna har hittills arbetat för att ge kon sumenterna ett mer fettfattigt kött. Källa: Slagteriernes Forsk ningsinstitut
Jaha, men var finns barndomens revbensspjäll med 2 cm underhudsfett?
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XI
Skrivet: 13 oktober kl. 10:37
Grundkurs i näringslära
Från sid. 242
“Laga maten fettsnålt. … Skaffa teflonpannor, som nästan inte behöver fettas in alls.”
När vi gräddar en pannkaka nästan utan fett, till exempel i teflonpanna, får vi en maträtt som innehåller nästan enbart kolhydrater.
Fett i maten bromsar näringsupptaget. För den som äter bröd är det därför en god idé att stryka smör på brödet. (Då bildas en s.k. smörgås.)
Om en pannkaka gräddas utan fett, blir det ingen sådan bromsning. Kolhydraterna omvandlas strax till glukos, som går in i blodet.
Blodsockernivån ökar då mycket snabbt. Om denna energi inte förbränns med kraftig motion omvandlas den till fett, som inlagras i kroppen. Så uppstår fettvävnad.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XII
Skrivet: 17 oktober kl. 09:43
Soppskojeri från skum tjänare
Från sid. 35:
“Idag är livsmedelsindustrin konsumentarnas tjänare.”
Från sid. 143:
“Fett är en smak- och arombärare, men med god matlagningskunskap kan man minska sitt fettinnehåll i kosten utan att göra avkall på matens kvalitet.”
Från sid. 242
“Den som vill vara försiktig med fettet … köper en fettsnål färdigprodukt.”
Statistik visar att allt mindre tid ägnas åt matlagning i hemmen. Man “har inte tid”. På flera håll kan man inte heller så bra, för den gamla traditionen att flickor lärde sig laga mat av sina mödrar är på väg att försvinna. I detta läge är det ju bra att livsmedelsindustrin har matlagningskunskapen.
Som bokmärke vid sidan 35 ligger ett kuvert som innehållit ett pulver kallat Spenatnudelsoppa. Här hade Unilever ordnat matlagningen, man skulle bara röra ut pulvret i hett vatten, och så var soppan klar. Den sägs ha varit extra hälsosam, eftersom den innehöll bara fem gram fett per portion men istället diverse vitaminer och mineralämnen.
Deklarationen på baksidan klargör att soppan innehållit 44 procent “nudlar” i form av spenat och hårdvete. Återstoden var modifierad stärkelse, inulin, vassla, kalciumcitrat, mononatriumglutamat, dinatriuminosinat, dinatriumguanylat, mjölksocker, torrmjölk, difosfat, natriumfosfat, polyfosfat, alfa-tocoferol, ascorbylpalmitat m.m. dylikt.
Det rör sig om ämnen som tillsatts för att dels dölja den smakförlust som uppstår när man inte tillåter den traditoinella smakbäraren, dels förhindra att soppan känns blaskig.
Vi erinrar oss:
Den bok i vilken Stephan Rössner förespråkar sådan mat heter “Hälsa till alla”. Ämnet återkommer.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XIII
Skrivet: 18 oktober kl. 10:49
Gås kaputt efter Rössners tabu
Ur “Hälsa till alla”, sid. 243:
“Använd inte stekfettet för att reda av såser utan slå bort det som har stekts ur kött eller fågel. Gör istället en buljong av en halv buljongtärning…”
Från sid. 17:
“Religiösa tabun påverkar naturligtvis också våra matvanor.”
Professorns egna tabuföreställningar kräver rätt stora kulinariska uppoffringar av anhängarna. Framför allt gäller det när man steker gås, eftersom en korrekt uppfödd gås avkastar en stor mängd förstklassigt fett, till större delen den mättade variant som kroppen behöver (mer om detta i ett senare kapitel).
Ingen praktisk nytta av uppoffringen kan skönjas. Det handlar om en religiös dogm.
Tabuföreställningen är grundad på tron att fett skapar fetma. Eftersom sakligt underlag till denna tro inte kunnat påträffas tar vi här gärna emot sådan information, helst tydligt resonerad och ej baserad på selektiv epidemiologi, eftersom det kan användas till att stötta upp varje förutfattad mening.
Rössners förslag om ersättning av fett är lite äventyrlig. Buljongtärningar brukar innehålla natriumglutamat, en “smakförstärkare” som nästan alltid finns med i färdiglagad industrimat. Det är ett nervgift som vid vanemässig användning misstänks bidra till Alzheimers, Parkinsons och andra ödesdigra ålderssjukdomar.
Kommentar från publiken:
Buljongtärningar innehåller vanligen transfett också.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XIV
Skrivet: 19 oktober kl. 11:18
Fel fett hamnar rätt Från “Hälsa till alla”, sid. 153:
“Kokosnötter är … praktiskt taget helt mättade, och det bevisar än en gång att vi inte kan påstå att vegetabilisk mat är nyttigare än animalisk.”
För att kunna tolka denna kryptiska mening måste vi erinra oss en outsagd premiss som är självklar för Rössner och andra centralfigurer som menar sig arbeta med vetenskapliga studier av fetma.
Den är att mättat fett är skadligt för människan. Då blir logiken:
Premiss: Mättat fett är ödesdigert
Iakttagelse: Kokosfett här till de allra mest mättade fetterna.
Slutsats: Kokosfett är mera ödesdigert än de flesta andra fetter.
Logiken är helt övertygande så länge man godtar den premiss som Rössner inte anser behöva bevisas. Men dessvärre stämmer inte premissen.
Det saknas vetenskapliga belägg att kokosfett skulle kunna vara skadligt. Men de som kan grunda vetenskap på obevisade självklarheter klarar sig utan sådana belägg.
Kokosfett var den huvudsakliga fettsorten på många söderhavsöar, där man inte vare sig fetma eller hjärtfel innan försörjningen övertogs av firmor som säljer matkonserver “med artificiell kokossmak.” (Mer om detta i E: R. Shell: The Hungry Gene, Atlantic Books 2002)
Det är ett stabilt fett som inte härsknar och därför tas emot väl av kroppen. Använt utvärtes ger det smidig hy och kan utnyttjas till att ta bort konstiga utslag. Dessutom fungerar det som dieselbränsle utan att man behöver bygga om motorn. Det är, kort sagt, det mest allsidiga och nyttiga fett som finns.
Rössnerkommentaren, exkurs
Kajsa Varg hade varken kokosfett eller buljongtärningar. Hennes metod:
Tag ett stycke oxkött om ½ lispund, eller ock 16 marker allt efter som man vill hava myckenheten av soppan; tvätta det väl och sätt det på elden uti kalla vattnet, men när det kokar upp, så skumma noga bort alltsammans. Lägg då däruti litet krossad ingefära och salt, och låt det sedan sakta koka med lock; men inemot köttet är kokat, så läggas därpå avskalade rötter av åtskilliga sorter, som äro förhand och kunna giva soppan god smak, såsom persiljerötter, selleri, morötter, en hel lök och en liten knippa persilja. När detta har kokat, så att soppan bliver rätt mustig, så silas hon genom durkslag uti en kruka, varest hon litet bliver ståendes, till dess allt grumlet är sjunkit till botten; då hälles soppan varligen uti grytan, men aktas noga att intet grummel följer med som lagt sig till botten, utan att hon må bliva helt klar, och låter henne sedan koka upp med litet muskotblomma.
Gräv under tiden allt inkråmet utur ett fransyskt bröd, men laga att det behåller sin form, och sätt skorpan på ett halster, eller i ugnen, att torka. När soppan då skall anrättas, så lägges den torkade skorpan uti fatet, litet soppa slås först därpå, till dess brödet får väl utsvälla, och sedan så mycket som behöves, men då skummas allt det feta bort, som står ovanuppå. Uti denna soppa kan läggas en kålpudding, om så behagas, vilken finnes upptecknad ibland kålpuddingar, under titel av hackad kålpudding. Köttet, varav soppan har blivit kokad, kan nyttjas till en särskild rätt, antingen med pepparrot, senap eller någon annan sås därunder.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XV
Skrivet: 20 oktober kl. 10:06
Rätt fett hamnar dessvärre fel
Från sid. 143
“Genom att övergå till fleromättade fetter i kosten när så är möjligt minskar vi risken för åderförkalkningssjukdomar.”
Alternativ formulering:
“Genom att övergå till fleromättade fetter i kosten när så är möjligt ökar vi antagligen risken för åderförkalkningssjukdomar.”
I RK Kapitel VII ” Dolt hot i skumraskfett” återgavs en sammanställning av de skador och risker som anses förbundna med fleromättade fetter – speciellt då vissa växtoljor: majsolja, solrosolja etc. Dessa oljor har bara funnits under en bråkdel av vår utvecklingshistoria, och vi är kanske dåligt anpassade till dem.
Som sista punkt påpekades där att när man rensar en åderförträngning är nästan tre fjärdedelar av fettet av den fleromättade typen. En rimlig slutsats vore att ådrorna klarar sig bättre om man drar ned konsumtionen på sådant fett.
Strödda iakttagelser av Stephan Rössner:
1998:
“Att förklara fetman som ett tillstånd där energiuttaget överstiger utgifterna är förenklat och banalt.”
(Kroppen har rätt, Brombergs förlag 1998, s. 157)
2001:
“Energilagarna gäller: vad vi väger beror på balansen mellan energiintaget via kosten och energiutgifterna.”
(Hälsa till alla, Brombergs förlag 2001, s. 154)
2005:
“I sista hand är det ENERGIBALANSEN som avgör vikten! Överskrider intag utgifter går man upp! Så enkelt är det!!!”
(AB 12/12 2005)
“…oftast är det böcker med dåligt vetenskapligt underlag som gör den största succen.”
(Hälsa till alla, Brombergs förlag 2001, s. 155)
“Världen vill bedragas”
(Medicinsk Access 6, 2005)
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XVI
Skrivet: 23 oktober kl. 11:07
Största tragedin nu på väg
Ur “Rössners ABC-bok om hälsa”, Brombergs förlag 2003.
Från sid. 54:
“Idag finns effektiva läkemedel, så kallade statiner, som ger en sänkning av kolesterolhalten och är lätta att ta, utan egentliga biverkningar.”Alternativ formulering:
“Idag finns effektiva läkemedel, så kallade statiner, som oftast i onödan ger en sänkning av kolesterolhalten men kan vålla enastående allvarliga biverkningar.”
Läkemedelstester varar i ett halvdussin år innan medlen godkänns. Det gäller även statiner, som emellerid förordnas för daglig användning livet ut. Vissa biverkningar är kända redan idag (t.ex. kroniska muskelskador och psykiska effekter inklusive total minnesförlust), men de långsiktiga effekterna kan vi ännu ej känna till. När de kommer kan orsakssambandet kanske inte bevisas, men en kardiolog i Texas, P. Langsjoen, menar att vi står i portgången till medicinhistoriens största tragedi.
Om det överhuvud taget är önskvärt att på konstlat sätt pressa ned kolesterolhalten är en annan historia, som inte hör till dagens ämne.
Se vidare:
http://medicine.ucsd.edu/SES/contact.htm
Tillägg 10/8 2007: Att statinerna är meningslösa för alla kvinnor och män över c:a 65 års ålder har länge varit bekant bland forskare men har förbisetts av många kardiologer, eftersom det ej noteras i de reklambroschyrer, där de hämtar sin vägledning. Det blir nu allt svårare för tillverkarna att upprätthålla denna fiktion. En undersökning i Nya Zealand har visat markant högre cancerrisk bland 70åringar som använt statiner. Se http://www.drbriffa.com/blog/2007/08/10/doctors-question-the-use-of-statins-in-the-elderly/
Tillägg 29/8 2007:
Statiner – fortsätt absolut om du en gång har börjat!
Den som är så dum att han tar statiner bör inte vara ännu dummare och sluta med detta har Jose Castillo, neurolog i Santiago de Compostela, påvisat. Han granskade 215 personer, män och kvinnor, som anlände till hans klinik på grund av slaganfall. Fyrtio procent hade gått på statiner. Hälften av dessa fick fortsätta med detta, medan den andra häften fick sluta med statiner.
Inom tre månader blev sextio procent i den senare gruppen så dåliga att de dog eller måste läggas in på sjukhus. I gruppen som fortsatt med statiner vara det bara fyrtio procent. De som slutat ta statiner hade förlorat upp till tre gånger så mycket hjärnvävnad som jämförelsegruppen.
Historien finns att läsa i tidskriften Neurology (Bd 69, s. 904). Den refererades i gårdagens nummer av FAZ, se adress:
Vad det kunde bero på visste Jose inte så säkert. Det kunde ha med kvävebrist i ådersystemet att göra. Inte heller skrev han varför man skall börja ta statiner över huvud taget.
TILLÄGG 31/8 2007:
Briffas senaste: 1) Läkemedelsfirmorna förfalskar sin “forskning” rörande statiner. 2) Patienters anmälningar om biverkningar smusslas undan. Se länk John Briffa ovan t.h.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XVII
Skrivet: 24 oktober kl. 11:17
Vacklan om kalorier förbryllar
Ur “Hälsa till alla”, sid. 18:
“…fett innehåller mer än dubbelt så många kalorier per gram som kolhydrater och proteiner.”
Det stämmer, och det betyder att vi får i oss avsevärt flera kalorier när vi äter t.ex. ett hekto Camembert än när vi äter ett hekto franskbröd. Men enligt Rössner ändrades den fysiologiska effekten av detta vid årtusendeskiftet.
Det framgår av citaten i Kapitel XV. År 2000 lanserade Rössner en energisyn som han tre år tidigare ansett “förenklad och banal”.
Men vår fysiologi kan knappast ha ändrats på så kort tid. Mera sannolikt är att det är hans personliga tolkning som justerats. Om orsaken till detta kan vi blott spekulera, men den praktiska innebörden av den nya synen skall senare tas upp till granskning.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XVIII
Skrivet: 25 oktober kl. 11:18
Fuskmättnad gör ingen lycklig
Ur Hälsa till alla, sid. 144:
“Fett har dåliga mättnadseffekter…”
Alternativ formulering:
“Vad beträffar ordentlig mättnad är fett värdefullare än kolhydrater.”
Eftersom fett innehåller dubbelt så många kalorier som kolhydrater ger en måltid med mest kolhydrater (teflongräddad pannkaka enl. kap. X) snabbt en illusorisk mätthetskänsla. Magen blir snabbare full av den stora volymen i relation till antalet kalorier, men detta har lite med mättnad att göra.
När försökspersoner serverades testmåltider med samma kalorimängd men helt olika sammansättning av de tre näringsämnena, hade alla lika god aptit efter nio timmar när maten smälts. Det var likgiltigt för kroppen i vilken form näringen hade intagits. (U. Gonder: Fett, Hirzel Verlag 2006, sid. 23 och där anförda källor)
Den egentliga mättnaden härrör dock främst från fett. Kolhydraterna ger snabb energi, medan fettet går vidare till tarmen, där det smälts mera långsamt och ställer större krav på ämnesomsättningen. Härav den skeva “energibalansen”, som skall sysselsätta oss i nästa kapitel.
Kap. XVIII, tillägg
Stephan Rössner i AB IDAG:
“Men fett ger dålig mättnad = risk att överäta.”
Enligt ovan:
Efter en måltid som består av enbart fett kommer mätthetskänslan lite långsammare än efter ren teflonpannkaka. Det är därför som kroppens egen spontana reglerfunktion förväntar sig “balanserad kost”: smör på brödet = fett plus kolhydrat, späckrand på skinkan = fett plus protein. Kolhydrater ger mätthetskänsla, fett och protein mättnad.
Risk för överätning drabbar framför allt s.k. fettsnålare. De känner sig kroniskt otillfredsställda och smygäter, hallonbåtar och dylikt
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Rössnerkommentaren, Kapitel XIX
Skrivet: 26 oktober kl. 10:42
Bra bränsle blir betungande
S. Rössner m.fl. i DN 24/1 2004:
“En omfattande vetenskaplig litteratur talar för att det är det totala energiintaget, och inte kostens sammansättning, som har betydelse om man vill gå ned i vikt.”
Alternativ formulering:
“Ett enormt erfarenhetsmaterial och en oantastlig vetenskaplig teori visar att det är kostens sammansättning, och inte det totala energiintaget, som har betydelse om man vill gå ned i vikt.”
En falsk verklighetssyn blir inte mindre falsk av att upprepas. Oavsett hur många gånger den upprepas, och hur många högetablerade personer som upprepar den, så förblir den ändå falsk.
Vad det handlar om är ett försök att ogiltigförklara termodynamikens andra huvudsats. Hur formuleringarna än vrängs fram och åter kan detta aldrig lyckas. Termodynamikens andra huvudsats är en grundsten inom tillämpad fysik som inte går att rubba.
Den utsäger att det uppstår förluster när energi övergår från en form till en annan form. Man talar om “verkningsgrad”, uttryckt i procent: hur stor andel energi som man i praktiken får ut av den energi som är teoretiskt tillgänglig i det berörda systemet. Inget bränsle kan ge hundra procent verkningsgrad i något system. Förlusterna avgår alltid i form av värme.
En kalori är en värmeenhet. Den teoretiskt tillgängliga energin i näringsämnen fastställs med en apparat som mäter hur mycket värme ämnena avger vid fysikalisk förbränning. Uppgifterna läggs in i kaloritabeller, som dietister använder när de talar om för folk hur mycket de skall få äta.
De bortser då från att människokroppen inte är enbart ett fysikaliskt system. Den är ett biologiskt system, i vilket “förbränning” äger rum på andra villkor än i rent mekaniska system, t.ex. bilmotorer. Det innebär att kaloritabeller inte kan gälla inom näringsläran. Den tyske livsmedelskemisten Udo Pollmer har dock påpekat att man kan utnyttja deras eget kaloriinnehåll genom att elda upp dem. (Pollmer/Warmuth: Lexikon der populären Ernährungsirrtümer, München 2004)
Mekaniska och biologiska system har alltså olika energihushållning, men det är inte den enda felkällan. När kroppen tar emot bränsle i form av mat utnyttjas en del av den tillförda energin till att reparera kroppsvävnader och producera nytt material såsom hår och naglar. Denna energi kan inte lagras som fett.
Dessutom går det åt energi till själva matsmältningen. Kroppen måste arbeta mycket hårdare med att utnyttja kalorierna i matens fett än dem som anländer i form av kolhydrater. Fettet ger större förluster och har sålunda lägre verkningsgrad i kroppen. Därför är det orätt att baktala fettet för att det innehåller dubbelt så många kalorier som kolhydraterna.
Kolhydrater är däremot ett effektivt bränsle. Just därför blir det ödesdigert när detta bränsle inte helt utnyttjas. Det omvandlas till fettvävnad. Denna är sedan svår att göra sig av med, eftersom kroppen vid “bantning” gärna istället förbränner muskelvävnad, som man kanske hade velat behålla.
Slutsatsen blir att kost med lågt innehåll av kolhydrater gör det lättare att tappa vikt än fettsnål kost. Den form i vilken kalorierna tas emot av kroppen avgör hur mycket kroppen skall behöva arbeta med matsmältningen, och därmed hur mycket oförbrukad energi som blir över i form av fett. Det är inte det fett man sväljer som avlagras kring buken och baken.
Inom mekanisk ingenjörskonst har termodynamikens andra huvudsats varit känd och tillämpad sedan senare halvan av 1800-talet. En dag kommer den att slå igenom även inom näringsläran. Men det går trögt, och ibland även bakåt. I en bok Stephan Rössner gav ut 1998 antydde han att han då var medveten om den. Idag är han det inte längre.
Det kan ha ett samband med att lågfettindustrin i Europa och Amerika nu omsätter hundratals miljarder om året och därmed kan påverka inte bara konsumenterna utan även dem som från auktoritativa positioner talar om för konsumentarna vad de bör köpa.
Se vidare:
http://www.second-opinions.co.uk/do-calories-really-count.html
